Vanliga frågor

Hur vanligt är livmoderhalscancer?
Är livmoderhalscancer ärftligt?
Kan man testa om man har humant pappilomvirus?
Varför får vissa kvinnor livmoderhalscancer av humant papillomvirus och inte andra?
Hur vanligt är cellförändringar på livmoderhalsen?
Hur vanligt är kondylom?
Vad skyddar Gardasil mot?
Vem ska vaccinera sig?
Skyddar Gardasil även om man redan har exponerats för viruset?
Kan pojkar och män vaccinera sig?
Vad kostar det att vaccinera sig med Gardasil?
Gardasil och biverkningar?
Vem bör inte vaccinera sig?
Är Gardasil tillräckligt studerat?
Hur många har vaccinerat sig med Gardasil?
Hur länge varar skyddet?
På vilket sätt följer länder och myndigheter upp de som vaccinerat sig med Gardasil?
 

Hur vanligt är livmoderhalscancer?

I Europa är livmoderhalscancer den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor mellan 15 och 44 år¹. I Sverige får ca 450 kvinnor livmoderhalscancer varje år², och ungefär 150 kvinnor dör årligen i sjukdomen³. Läs mer

Är livmoderhalscancer ärftligt?

Livmoderhalscancer får man av ett virus (humant papillomvirus) som är sexuellt överförbart. (Hos vissa kvinnor orsakar det här viruset cellförändringar som i sin tur, i vissa fall, kan utvecklas till livmoderhalscancer.) Livmoderhalscancer är alltså inte ärftligt. Däremot kan ärftlighet, liksom rökning, öka risken att få cellförändringar eller livmoderhalscancer om man redan smittats av viruset⁴. 
Läs mer

Kan man testa om man har humant papillomvirus?

De test för humant papillomvirus som finns på marknaden används som komplement i att upptäcka livmoderhalscancer. Det finns inget generellt HPV-test för män eller kvinnor som vill kolla sitt allmänna ”HPV-status”, eller något HPV-test för att hitta humant papillomvirus på könsorganen, i munnen eller i halsen⁵.

Varför får vissa kvinnor livmoderhalscancer av humant papillomvirus och inte andra?

Vad som gör att papillomvirusinfektioner i underlivet hos vissa kvinnor leder till cellförändringar (som i sin tur kan utvecklas till livmoderhalscancer) är inte klarlagt⁶. Viss forskning tyder på att till exempel rökning och ärftlighet kan öka risken för att utveckla cellförändringar⁷. Att inte gå på cellprovtagning regelbundet utgör kanske den största risken för att utveckla livmoderhalscancer om man har cellförändringar. Cellprovtagning är nämligen det enda sättet att upptäcka cellförändringar på livmoderhalsen i ett tidigt skede⁸. Och ju tidigare man upptäcker dessa cellförändringar, desto bättre är möjligheterna att behandla dem så att de inte utvecklas till livmoderhalscancer. Läs mer

 Hur vanligt är cellförändringar på livmoderhalsen?

Hur vanligt är kondylom?

Kondylom är en av våra vanligaste könssjukdomar och drabbar både kvinnor och män¹³. Dessutom verkar det vara en sjukdom som ständigt ökar – hos såväl män som kvinnor (I Storbritannien)¹⁴ Enligt en studie drabbas ungefär en av tio i Sverige av kondylom¹². 

Vad skyddar Gardasil mot?

Gardasil skyddar mot fyra typer av humant papillomvirus: (HPV) 6, 11, 16 och 18.

HPV-typerna 16 och 18 ligger bakom ca 70% av alla livmoderhalscancerfall. HPV-typerna 6 och 11 orsakar nio av tio kondylomfall.

Gardasil kan förebygga livmoderhalscancer, cellförändringar och förstadier till cancer på livmoderhalsen, blygdläppar och slida förutsatt att dessa sjukdomar orsakas av de HPV-typer som ingår i vaccinet. Gardasil är också det enda vaccinet mot livmoderhalscancer som kan skydda mot kondylom. 

Läs mer om Gardasils skyddseffekt hos vuxna kvinnor här.

Vem ska vaccinera sig?

Hälften av alla sexuellt aktiva kvinnor och män kommer att drabbas av genital HPV-infektion någon gång under sin livstid¹⁶. Störst risk att vara smittad har kvinnor i 20-25-årsåldern¹⁷, medan risken för män är ungefär lika stor från 20 år och uppåt¹⁸. Det innebär att risken för en HPV-infektion (och därmed risk för cancer i livmoderhals, blygdläppar, slida, penis och anus) kvarstår hela livet – både för kvinnor och män^{19, 20}. Studieresultat visar att skyddseffekten hos Garasil är hög för kvinnor ända upp till 45 års ålder²¹. Eftersom man inte kan veta om och i så fall när i livet man drabbas kan det vara en god idé att vaccinera sig ända upp i vuxen ålder.

Med start 2012 kommer alla unga flickor (10-11 år)²² och tonårsflickor²³ som ännu ej vaccinerat sig att erbjudas kostnadsfri vaccination med Gardasil inom det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige.

För alla flickor 11-12 år ingår HPV- vaccination i det allmänna skolvaccinationsprogrammet. Från 2012 kommer alla flickor födda 1999 och senare att erbjudas kostnadsfri vaccination med Gardasil i skolan.
Även flickor födda 1993 till 1998 som ännu inte är vaccinerade kommer från 2012 erbjudas kostnadsfri vaccination med Gardasil. Pojkar/män 9 - 26 år kan också ha nytta av att vaccinera sig med Gardasil.

Skyddar Gardasil även om man redan har exponerats för viruset?

Ja, Gardasil kan skydda även om man redan stött på viruset. Gardasil hjälper till att skydda mot fyra olika virustyper, och bara för att man har haft sex behöver man inte ha blivit smittad av någon av dessa typer. (Och skulle man redan vara smittad med någon av de fyra virustyperna, skyddar Gardasil ändå mot de återstående.) Gardasil är liksom andra vacciner förebyggande. Men, har man en utläkt infektion med någon av HPV-typerna som ingår i vaccinet kan vaccinet skydda mot ny infektion med samma HPV-typ²⁴.

Kan pojkar och män vaccinera sig?

Ja, även pojkar och män kan vaccinera sig med Gardasil. Forskningsresultat som godkänts av läkemedelsmyndigheterna i Europa och Sverige under 2011 visar att även pojkar och män (9-26 år) kan skydda sig mot kondylom (genitala vårtor) genom att vaccinera sig med Gardasil. 

 Vad kostar det att vaccinera sig med Gardasil?

Gardasil och biverkningar?

Liksom alla vacciner och läkemedel kan Gardasil orsaka biverkningar. Mycket vanliga biverkningar är huvudvärk och vid injektionsstället rodnad, smärta och svullnad. Andra vanliga är illamående, smärta i extremitet, feber och vid injektionsstället blåmärken och klåda. Kontakta din vårdcentral eller vaccinationsklinik om du har frågor. Läs mer

Vem bör inte vaccinera sig?

Personer som haft en livshotande allergisk reaktion mot jäst eller mot någon annan substans i vaccinet Gardasil ska inte vaccinera sig. Inte heller personer som uppvisat symptom på överkänslighet när de fått en tidigare dos av Gardasil. Har man kraftiga allergier av annat slag bör man tala om det för vårdpersonalen. Gravida ska inte vaccineras med Gardasil. Kvinnor som redan påbörjat vaccination med Gardasil när de upptäcker att de är gravida bör vänta med att ta resterande vaccindoser. För ammande kvinnor går det bra att vaccinera sig med Gardasil.

Är Gardasil tillräckligt studerat?

Det mer än 10 år långa kliniska studieprogrammet med Gardasil har visat att vaccinet tolereras väl. Mer än 32 000 personer (flickor, kvinnor, pojkar och män)  från hela världen (inklusive Sverige) har deltagit i studier av Gardasil²⁵.

Gardasil godkändes av läkemedelsmyndigheten 2006 och har sedan dess distribuerats i 87 miljoner doser (dec 2011) världen över, dvs ca 30 milj personer har påbörjat vaccination med Gardasil²⁶. Gardasil är ett välbeprövat vaccin med mycket god säkerhetsprofil och används i över 100 länder²⁷ och i Sverige har redan mer än 140 000 flickor vaccinerat sig med Gardasil²⁸. Från denna rutinanvändning har man nu inhämtat omfattande säkerhetsdata som bekräftar den goda säkerhetsprofilen man tidigare sett för Gardasil i de stora kliniska prövningsprogrammet. 

Hur många har vaccinerat sig med Gardasil?

Hittills har Gardasil givits i 87 miljoner doser världen över (dec 2011, siffran uppdateras halvårsvis) dvs ca 30 milj personer har påbörjat vaccination med Gardasil²⁹.

Hur länge varar skyddet?

Den slutsats man kan dra av den information som finns tillgänglig idag är att det inte är nödvändigt att förstärka skyddet med en påfyllnadsdos (boosterdos) och att skyddet håller is sig minst 7 år, troligen längre. För att svara på frågan om skyddets varaktighet pågår långtidsuppföljning av Gardasil.

På vilket sätt följer länder och myndigheter upp de som vaccinerat sig med Gardasil?

Övervakningsinsatserna som görs för Gardasil utgör det mest omfattande övervakningsprogram någonsin för ett vaccin³¹. Dessa övervakningsprogram pågår i nära samarbete med tillsyns- och hälsomyndigheter, och de inkluderar uppföljning av över 44 000 kvinnor i USA. I Norden pågår en långtidsuppföljning av 5496 kvinnor åtminstone 14 år efter vaccinationsstart, dvs. till år 2016-2017³². Totalt rör det sig om 16 olika effektivitets- och säkerhetsstudier som görs efter licensieringen (2006)  i 20 olika länder³³. Läkemedelsmyndigheter  fortsätter att rekommendera  som ett vältolererat och effektivt vaccin^34,35.
 

 
1. Globocan 2008, IARC, Estimated Cancer Incidence Accessed 2012-05-10 at http://globocan.iarc.fr/summary_table_pop.asp?selection=65990&title=European+Union+%28EU-27%29&age_from=2&age_to=3&sex=2&type=0&window=1&sort=0&submit=%A0Execute%A0
2. Socialstyrelsen. Swedish Health and Welfare Statistical Databases, Cancer Statistics 1970-2008. Accessed 2012-05-16 at http://192.137.163.40/epcfs/index.asp?kod=engelska
3. Socialstyrelsen. Swedish Health and Welfare Statistical Databases, Cause of Death Statistics 1997-2008. Accessed 2012-05-16 at http://192.137.163.40/epcfs/index.asp?kod=engelska
4. American Cancer Society. Cervical Cancer. Accessed 2012-05-16  at http://www.cancer.org/Cancer/CervicalCancer/MoreInformation/CervicalCancerPreventionandEarlyDetection/cervical-cancer-prevention-and-early-detection-cervical-cancer-risk-factors
5. Centers for Disease Control and Prevention. Genital HPV Infection - Fact Sheet. Accessed 2012-05-16 at http://www.cdc.gov/std/HPV/STDFact-HPV.htm
6. American Cancer Society. Cervical Cancer. Accessed  2012-05-16 at http://www.cancer.org/Cancer/CervicalCancer/MoreInformation/CervicalCancerPreventionandEarlyDetection/cervical-cancer-prevention-and-early-detection-cervical-cancer-risk-factors
7. American Cancer Society. Cervical Cancer. Accessed 2012-05-16  at  http://www.cancer.org/Cancer/CervicalCancer/MoreInformation/CervicalCancerPreventionandEarlyDetection/cervical-cancer-prevention-and-early-detection-cervical-cancer-risk-factors
8. Smittskyddsinstitutet Sjukdomsinformation om HPV-sjukdom Accessed 2012-05-11 at http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hpv-infektion/ (överst i stycket om livmoderhalscancer)
9. Sjukvårdsrådgivningen 1177, Cellförändringar i Livmoderhalsen. Accessed 2012-05-16 at http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Cellforandringar-i-livmoderhalsen/
10.  Socialstyrelsen. Background to a vaccination programme for the human papillomavirus in Sweden 2007. Underlag för rekommendationer. Artikelnr 2008-132-2. Socialstyrelsen February 2008.
11. Sjukvårdsrådgivningen 1177, Cellförändringar i Livmoderhalsen. Accessed 2012-05-16 at http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Cellforandringar-i-livmoderhalsen/
12. Socialstyrelsen. Swedish Health and Welfare Statistical Databases, Cancer Statistics 1970-2008. Accessed on 2012-05-16 at http://192.137.163.40/epcfs/index.asp?kod=engelska
13. Smittskyddsinstitutet, Sjukdomsinformation om kondylom Accessed 2012-05-16 at  http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/kondylom/
14. UK Health Protection Agency. Weekly report 2007;1(35)4-5
15. Kjær S, Tran YN, Sparén P et al. Genital Warts  Burden in Nordic Countries. J Infect Dis 2007;196:1447-54
16. Centers for Disease Control and prevention. Genital HPV Infection -.Fact Sheet. Accessed 2012-05-16 at http://www.cdc.gov/std/hpv/stdfact-hpv.htm
17. Kjær, SK et al. Population-based prevalence, type- and age-specific distribution of HPV in women before introduction of an HPV-vaccination program in Denmark  Int J Cancer 2008;123(8):1864-1870.
18. Giuliano A R et al. The Human Papillomavirus Infection in Men Study: Human Papillomavirus Prevalence and Type Distribution among Men Residing in Brazil, Mexico and the United States Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2008; 17(8):2036-43
19. Giuliano A R et al. The Human Papillomavirus Infection in Men Study: Human Papillomavirus Prevalence and Type Distribution among Men Residing in Brazil, Mexico and the United States Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2008; 17(8):2036-43
20. Kjær, SK et al. Population-based prevalence, type- and age-specific distribution of HPV in women before introduction of an HPV-vaccination program in Denmark  Int J Cancer 2008;123(8):1864-1870.
21. Gardasil SmPC 2012-04-19
22. Socialstyrelsen Rekommendationer för vacination mot humant papillomvirus (HPV). Accessed 2012-01-31 at  http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-130-13
23. Sveriges Kommuner och Landsting, Fakta om HPV-vaccination till flickor Accessed 2012-02-06 at  http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/lakemedel/vacciner
24. Gardasil SmPC 2012-04-19
25. Gardasil SmPC 2012-04-19 
26. SPMSD data on file 2012-04-19
27. SPMSD data on file
28. IMS Läkemedelsstatistik Försäljning av Gardasil t o m dec 2011 
29. SPMSD data on file
30. Kjaer SK. An evaluation of the longterm effectiveness, immunogenicity and safety of Gardasil® in previously vaccinated women. Eurogin Conference, May 8-11, 2011, Lisbon, Portugal. Abstract PS 2-6.
31. Bonanni P et al. A summary of the post-licensure surveillance initiatives for GARDASIL/SILGARD® Vaccine 2010;28:4719–4730
32. Bonanni P et al. A summary of the post-licensure surveillance initiatives for GARDASIL/SILGARD® Vaccine 2010;28:4719–4730
33. Bonanni P et al. A summary of the post-licensure surveillance initiatives for GARDASIL/SILGARD® Vaccine 2010;28:4719–4730
34. Centers for Disease Control and Prevention. Vaccine Safety, Human Papillomavirus (HPV) Accessed 2012-04-18 at http://www.cdc.gov/vaccinesafety/Vaccines/HPV/gardasil.html
35. Block S et al. Clinical Trial and Post-Licensure Safety Profile of a Prophylactic Human Papillomavirus (Types 6, 11, 16, and 18) L1 Virus-Like Particle Vaccine, Pediatr Infect Dis J 2010;29(2):95-101